Det här är inte nystarten i Bondserien med Daniel Craig, det här är den beryktade Bondfilmen som gjordes 1967 med en löjligt lång lista av dåtidens kändisar med i filmen. David Niven, Woody Allen, Peter Sellers, Orson Welles, Ursula Andress, Deborah Kerr, William Holden, Jacqueline Bisset, John Huston, Jean-Paul Belmondo, Barbara Bouchet och Charles Boyer dyker alla upp i mer eller mindre stora roller i denna sanslösa historia som bara har ytterst få beröringspunkter med Ian Flemings roman med samma namn. Producenten Jerry Bresler råkade äga rättigheterna till Flemings debutroman, Casino Royale, medan Albert R. Broccoli och Harry Saltzman ägde rättigheterna till alla andra böcker som de med står framgång redan hunnit göra en fyra filmer av. Bresler försökte komma överens med Broccoli/Saltzman att göra Casino Royale ihop men de kunde inte hitta en lösning som de kände gynnade alla parter. Bresler bestämde sig då helt sonika för att göra sin egna Bondfilm. Istället för att göra en tät, ball, tuff actionstänkare valde han att göra en galen fars som till stora delar även var en parodi på de utgivna Bondfilmerna. Resultatet är katastrofalt uselt. Förutom att man som Bondfan ryser i hela kroppen när Bond släpas i farssmutsen är det alldeles för många kockar inblandade i denna urvattnad soppa. Till exempel använde man sig av hela fem(!) regissörer som alla fick sitt segment att regissera som sedan klipptes ihop av en annan regissör. Vilket jävla skräp! Det här är plågsamt uselt, skämten är extremt lama och allt luktar unket hela vägen. Det går knappt att ta sig igenom (jag var tvungen att dela upp det i två sittningar) den här skiten och jag rekommenderar å det varmaste att aldrig, aldrig, aldrig nånsin se den här skiten.
/Surskägget
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar