måndag 25 november 2013

John Carter

@@@
Minns jag helt fel eller blev inte den här superdupersågad när den kom? Anyone? Anyone? Kanske är det för att jag inte läst böckerna eller för att mina förväntningar var noll men jag gillade den. Visst, det är inget mästerverk, men som ligga-å-slökolla-på-fantasyaction-en-söndag-film, eller matinérulle som det gamla gardet skulle säga, så är John Carter med beröm godkänd. När jag var tio bast glodde man på gamla Tarzanfilmer med Johnny Weismüller och tyckte de var ap(!)balla. Nu har kidsen rullar med två triljoner specialeffekter per nanosekund som är tuffare bara därför. Formeln är dock densamma. Hjälte, flicka i nöd, ond skurk, slagsmål, vinst, bröllop och rida glada och lyckliga in i solnedgången. Det funkade i Tarzan i svartvitt med de sämsta specialeffekter den här sidan Howard the Duck och det funkar i John Carter (och om du undrar varför jag tjatar om Tarzan hela tiden så är det för att Edward Rice Burroghs skapade både Tarzan och John Carter).
/Surskägget

@@@
Håller med. Inget större fel på den här påkostade rompen! Snygga miljöer, lite tjofaderittan och fin äventyrskänsla. En tvåa är tydligen under planering, sådär boxoffice till trots.
/Vrångmannen

Inga kommentarer: