måndag 26 september 2016

Our Brand Is Crisis

@
En rätt onödig film faktiskt. Sandra Bullock spelar en kvinna som är grym på politisk strategi och hur man fulspelar för att få ens kandidat att vinna. Billy Bob Thornton spelar motsvarande för motståndarsidan. Vi får följa ett presidentval i Bolivia. Ingen politiker är egentligen bättre eller sämre än nån annan och det är alla personer i bakgrunden som egentligen tävlar om vem som kommer att vinna valet. Jaha? Det här visste vi väl redan? Inget nytt eller intressant framkommer. Det pratas massor. Oftast politik. Ibland nåt annat. Tydligen är det löst baserat på ett riktigt presidentval i Bolivia för tio år sedan. Väldigt löst baserat alltså. Jaaaa... Bullock är okej, Thornton okej, filmen rätt sugig.
/Surskägget

söndag 25 september 2016

Annie (2014)

@@@
Annie från 1982 är en älskvärd musikal om en föräldralös flicka som efter en hel del tråkigheter äntligen får sig en familj. Annie från 2014 är en älskvärd musikal om en föräldralös flicka som efter en hel del tråkigheter äntligen får sig en familj. Låtarna är de samma, uppdaterade med lite tuffare produktion bara, i övrigt samma. Karaktären Annie har gått från rödblond liten tjej till svart liten tjej. I övrigt är det mesta sig likt. Jamie Foxx är helt okej som miljonären som inser att han kanske behöver en familj för att må bra. Nykomlingen Quvenzhané Wallis som Annie är söt och rar och duktig. Rosy Byrne gör en helt okej insats som sekreterare till Foxx. Och den som stjäl showen är Cameron Diaz som den elaka styvmamman som tar hand om Annie tills Annie hittar nåt bättre. Helt okej familjeunderhållning med jäkligt bra låtar.
/Surskägget

lördag 10 september 2016

Animerat x 4

Vrångmannen här. Kom in i en sväng där jag fick filmkäft (kan jämföras med vinkäft, dvs. man vill ha vinet men det smakar illa i den egna munnen). Det blev en del tv-serier samt filmer man har sett många gånger förut som man vet är skitbra (i det här fallet Saving Private Ryan, Fight Club, The Dark Knight ni vet etc.). Något som funkade väldigt bra i väntan på att filmkäften skulle upphöra var animerade rullar. Har ingen aning om varför men det är väl någonting annat på nåt sätt, samtidigt som det just är film. Allt på originalspråket givetvis.

 Minions
@@@@
En prequel till Despicable Me där vi får de små gula, söta minionernas ursprungshistoria. Fartfyllt och roligt för både ung som gammal. Inte en tråkig minut faktiskt. Jag garvade ofta och det är härligt snyggt animerat och som så ofta fiffigt orkestrerat med ett jävla ös. Sandra Bullock gör rösten till elaka och missförstådda skurken Scarlet Overkill och det är en ren njutning att höra henne gå all in i sitt röstskådespeleri. Sen dundras det på med fler tunga namn naturligtvis, som Jon Hamm, Allison Janney, Michael Keaton och Steve Coogan. Skitkul detta faktiskt.
/Vrångmannen


The Good Dinosaur
@@
Ett hyfsat stort snedsteg av Pixar. Bitvis lite söt och skojig film om en rädd liten dinosaur som hamnar vilse i den stora dinosaurievärlden och blir vän med en liten människopojke. Tyvärr så är The Good Dinosaur rätt platt och by the book utan några som helst överraskningar och den känns lite hafsigt animerad till skillnad från många av Pixars andra filmer. Vet inte vad kidsen tycker (och de är väl målgruppen) men till syvende och sist så är den här rullen i mina ögon mest ett "jaha?".
/Vrångmannen



Zootopia
@@@@
I en värld där alla djur lever i harmoni, och där rovdjuren inte käkar upp gräsätarna längre, blir den unga Judy Hopps utsedd till den första poliskaninen någonsin i storstaden Zootopia. Skoj blandas med action och en smula allvar i den här fartfyllda deckarhistorien. Älskar också hur man i en animerad film av den här kalibern kan få in så mycket underfundigt om fördomar, rasism och sociala orättvisor i samhället eftersom det här är busiga djur som inte alltid kommer överens. Riktigt bra Disneyrulle och inte en tråkig stund. Underbart också att höra Jason Bateman (räven Nick Wilde) i en av huvudrollerna. /Vrångmannen


Inside Out
@@@@@
Vi hoppar från Pixars snedsteg till en av deras bästa filmer (kanske den bästa). Jag gapskrattade och grät. En otroligt fantasifull, rolig, sorglig och vacker film om hur det är att vara ett barn i de vuxnas värld och allt vad det innebär. Att följa alla de känslor som dyker upp i unga flickan Rileys hjärna i form av karaktärer som alla symboliserar en känsla är ett genidrag och ett grepp jag aldrig sett förr. Här kryllar det också av stora namn som gör rösterna men det är framför allt underbara Amy Poehler, som känslan Joy, som stjäl showen. Inside Out är ett animerat mästerverk och jag ser fram emot att se den igen och igen. Fuck it. Jag ser om den nu.
/Vrångmannen

lördag 20 augusti 2016

The Nice Guys

@@@@@
Shane Black kan nog inte göra fel. Manus till Dödligt Vapenfilmerna, Den Siste Scouten och Long Kiss Goodnight samt både manus och regi till Kiss Kiss Bang Bang, Iron Man 3 och nu denna nya pärla, The Nice Guys. Black har förmåga att skapa roliga, udda, knäppa och konstigt nog trovärdiga karaktärer, ge dem massa sköna repliker och oneliners och sedan skapa en actionspäckad värld där allt kan hända. I det här fallet tar Black med oss till 70-talet där två privatdeckare, Russell Crowe och Ryan Gosling, snubblar in i ett fall som innefattar en död porrstjärna, radikala miljöaktivister och en potentiell politisk skandal. Våra två hjältar snubblar runt från den ena ledtråden till den andra och hade det inte varit för Goslings dotter (spelas lysande av Angourie Rice) hade de aldrig löst fallet för det sköter hon åt dem. Gosling och Crowe personkemi på duk är perfekt, Blacks dialog lika klockren som vanligt (här borde vi ha en diskussion kring varför det alltid är Tarantino som hyllas för sin dialog när Black faktiskt skriver bättre repliker, ja ja, det får bli en annan gång) och storyn sjukt underhållande. Från första sekund till sista händer det saker och ting hela tiden och allt är bara så jäkla bra. Hoppas på uppföljare till det här för man vill se mer av dessa två privatdeckare hehehehe.
/Surskägget
Vrångmannen var lite snål med betyget och då gav han ändå en fyra.

fredag 19 augusti 2016

London Has Fallen

@@@
Hehehe ibland vill man bara ha sin stendumma pangpangaction med fläskiga oneliners, massa explosioner och skurkar som är superkarikatyrer av karikatyrer. På nåt sätt lyckades man alldeles ypperligt med Olympus Has Fallen, en film som egentligen inte borde varit så kul och underhållande som den visade sig vara. Då förstörde man Vita Huset. I en uppföljare måste man satsa mer och större och därmed spränger man London den här gången hahahaha. Gerard Butler är tillbaka som den buttre och livsfarlige livvakten åt Aaron Eckharts president. Dessa två herrar åker till London för att presidenten ska vara med på begravningen av Englands premiärminister. Väl på plats visar det sig nästan direkt att allt bara var en fälla för att locka dit så många statsöverhuvuden som möjligt som de onda terroristerna sedan mördar. Alla utom USA's president förstås, för han har ju Butler som skyddar honom. Butler glider sedan igenom större delen av resten av filmen och har ihjäl fler terrorister som vi inte sett sedan Arnie i Commando hahahahaha! Allt som allt är det här en löjlig guilty pleasure. Det borde inte funka, det borde inte vara bra, meeeeeeeen hahahahaha! Kör bara kör.
/Surskägget

torsdag 18 augusti 2016

Black Mass

@@@@
Skön gangsterrulle i samma stil som Donnie Brasco eller Blow. De gemensamma faktorerna i alla tre filmer är att man har Johnny Depp i huvudrollen och att de är baserade på verkliga händelser. Här spelar Depp Bostongangstern James "Whitey" Bulger som lyckades med konststycket att vara en av de farligaste brottslingarna i USA samtidigt som han agerade informatör åt FBI och därmed var mer eller mindre skyddad av FBI-agenten som hade hand om honom. Bulger kunde därmed härja runt precis som han ville och mörda till höger och vänster utan att snuten slog till mot honom samtidigt som han skvallrade på sina maffiakonkurrenter varpå FBI slog till mot dem och satte dem i fängelse och därigenom gav Bulger ännu mer frihet då hans motståndare försvann en efter en. Ganska smutt upplägg om man är gangster och vill klättra på karriärstegen. När korthuset väl rasade såg Bulger till att försvinna illa kvickt och hans kompanjoner fick ta smällen. Han lyckades hålla sig undan i närmare 15 år innan FBI till slut hittade honom efter ett tips och kunde sätta honom i finkan. Depp gör en klockren roll som Bulger. Han pendlar med lätthet mellan charm och karisma till att bli den farligaste psykopat man inte vill vara på samma planet som. Snyggt, spännande och underhållande mest hela tiden.
/Surskägget

onsdag 17 augusti 2016

Hardcore Henry

@@@
Hahahaha men sluuuuuta. Ryssarna är helt knäppa och när det ska göras en actionstänkare då ska man göra den på allvar. Timur Bekmambetov som gjorde sig ett namn genom att regissera Night Watch och Wanted kliver in i producentrollen och låter en ny rysk talang, Ilya Naishuller, sätta sig i registolen. Och vilken långfilmsdebut. Visst är manuset tunt som luft och visst är de flesta skådisinsatserna ganska kackiga med undantag för Sharlto Copley (District 9, Elysium, Chappie) som spelar multipla karaktärer filmen igenom, men det spelar ingen roll då det är sånt action heeeeela tiden. Den stora underhållningen är med andra ord filmen i sig. Hela filmen utspelar sig ur vyn från vår hjälte. Det han ser är det vi ser. Ungefär som en first person shooter som Call of Duty eller liknande. Jämförelsen med tevespel slutar inte där. Hela filmen känns som ett enda stort tevespel där vi i flygande fart och fläng får hänga med i handlingen. För det här är i princip 90 minuter nonstopaction som vi som sagt får se från första parkett vilket gör att man kommer väldigt nära äventyret. Kameran blir lite väl skakig med jämna mellanrum vilket en del säkert upplever som jobbigt men det är smådetaljer. Det här är adrenalingalet med stunts så knäppa och galna att man förmodligen bara kunde göra den här filmen i Ryssland där liv är billigt och folk är lite småknäppa hahaha.
/Surskägget

@@@
Hahaha! Hear hear Surskägget! För stunden så är det här skön och fartfylld action med en lite annan "vinkel". Lättsmält, våldsamt, busigt men lika lättglömt.
/Vrångmannen

tisdag 16 augusti 2016

Snitch

@@@
Det är svårt att värja sig mot Dwayne Johnsons karisma och sköna attityd. Precis lika älskad nu när han är the good guy som han var hatad av publiken när han var the bad guy i wrestlingringen innan han gav sig på Hollywood. Det här är en lite annorlunda roll mot de actionstänkare han brukar bjussa på. Han spelar en far som för att rädda sin son från mer eller mindre en livstid i fängelse går med på att hjälpa åklagarmyndigheten och polisen att infiltrera ett knarkgäng och skaffa fram information så att snuten kan låsa in gänget i finkan. Varför snuten inte hanterar detta själva kan man verkligen fråga sig men det finns väl ingen budget och ingen politisk vilja. Det riktigt sjuka är att detta är baserat på en sann historia. Knäppt. Johnson spelar en ganska lågmäld version av sitt vanliga actionstjärnejag och det går absolut att köpa att han bara är en orolig förälder som försöker göra allt i in makt för att rädda sin grabb. Vi får ett par sköna actionsekvenser såklart men överlag är det mer fokus på spänning än action.
/Surskägget

måndag 15 augusti 2016

Gracie

@@
Tydligen spelade hela familje Shue (dvs Elisabeth och Andrew med syskon) rätt mycket fotboll som kids. Speciellt udda var det att Elisabeth ville spela för hon var ju hör och häpna tjej! Tjejer kunde väl inte spela fotboll ansåg man på 70-talet när detta utspelas (och så tänker väl en hel del fortfarande kan jag tänka trots att damerna kommit betydligt längre i alla VM- och OS-turneringar de senaste par åren). Så varför inte göra en film om detta tänkte syskonen Shue? Sagt och gjort. De döpte om Elisabeth till Gracie och vips har vi en film om en tonårstjej som får kämpa för att få spela fotboll. Det är standard hela vägen och inget nytt under solen överhuvudtaget. Till och med min dotter på 11 som spelar fotboll själv och borde vara en klockren målgrupp för den här filmen ryckte mest på axlarna åt den.
/Surskägget

söndag 14 augusti 2016

Life of Crime

@@
Med Jennifer Aniston, Will Forte, Isla Fisher, Mark Boone Junior och Tim Robbins i rollerna i en film som är baserad på en bok av Elmore Leonard förväntade jag mig betydligt mer. Visst får vi en del klassisk Leonard som skurkar som inte alltid riktigt har tänkt igenom sina handlingar hela vägen, hyfsat kul dialog och lite oväntade vändningar men långt ifrån levererat som när det kan bli som bäst (Jackie Brown, Get Shorty, Out of Sight). Alla skådisar gör okej ifrån sig ändå är det något som saknas. Kanske beror det på regin, jag vet inte. Det där lyftet man väntar på händer aldrig och filmen puttrar så sakteliga på tills eftertexterna plötsligt rullar och man inser att man egentligen inte sett något spännande hända under 90 minuter. Snöpligt värre.
/Surskägget